Trimmat/ombyggt

[Epsi]

Jag rev ner en framvagn på en 160 idag och struntade i att ta ner krängningshämmaren pga att jag fått för mig att den inte passar på en 140, men när jag jämförde ur minnet på den jag har hemma till 140 tyckte jag de såg väldigt lika ut ändå om man bortser ifrån det faktun att på 140 så är dem 16 mm tjocka och på 164an kunde jag inte föra på en 17 nyckel..
Är det någon som vet ifall en 160 krängare går att montera på en 140 med orginalfästen?

[Epsi]

Jag svarar på min egen fråga:

Stagen är olika på många vis. Armarna är olika långa samt att stagen har en något annorlunda böjning.

140


164

[Gunnar S]

Bilder på kränghämmare modell större hjälper inte riktigt.
Det man behöver veta är måtten " mellan öglorna" = C-C måttet och ev. längden fram till första böjen.

Ta loss krängarn och jämför med en från 140-serien. Det borde vara lättaste sättet att se skillnad eller likheter.
Med anledning av den ökade vikten på framvagnen så är det troligt att det sitter en grövre kränghämmare på 164.
Men jämför C-C måtten.

[164E1975]

Det är inte bara rördimensionen som skiljer......
På det glada 80-talet och som nybliven Volvo 164 ägare litade jag självklart (jag vet... men jag var ung då...) på Volvos reservdelspersonal och betällde en R-sport sats med dämpare runt om + grövre främre krängningshämmare. Satsen var märkt "140" men killarna bedyrade att det var exakt samma grejor.
Jo pyttsan!
Vilket jag upptäckte den hårda vägen när jag plockat ner gamla stången och glad i hågen skulle skruva fast den nya.... Inte en vinkel eller hål som stämde... Gissa hur lycklig jag var den kvällen?
Tack och lov för Gula tidningen! Såldes vidare på direkten till någon lycklig 140 ägare...
Utan omfattande arbete med svets och/eller hydraulpress går det inte att byta mellan modellserierna 140-164!

[Epsi]

Jag får erkänna att jag snodde bilderna ifrån kgs hemsida men böjarna lär ju vara likadana som std prylarna:) Dessutom så är jag väldigt säker på att krängningshämmaren till bakaxeln är lika stor så jag använde den som "referenspunkt"...

Men jag får tacka för ett slutgiltligt svar:P

[Gunnar S]

Det är inte bara rördimensionen som skiljer......
Utan omfattande arbete med svets och/eller hydraulpress går det inte att byta mellan modellserierna 140-164!

Det finns de som hävdar att man kan glödga och svetsa i fjäderstål, ja. Jag hävdar motsatsen.
Bäst alltså att hålla sig till 140-grejor i fortsättningen.

[Björn Persson]

Hmm, när ändå frågan om kränghämmare bollas runt. Jag har funderat på om det inte skulle gå att förstärka en orginal med att svetsa i lite fint utformade plåtbitar (typ 3-4mm plåt) i böjjarna på kränghämmaren. Men det blir ju klart svårt om det är fjäderstål, är ni säkra på att det är det? Sen om man monterar polybussningar borde detta ge en betydligt stummare khämmare jämfört med orginalet, men klart mycket billigare än ex. IPD. Bak borde man kunna modifiera en 240 om man är lite händig.

[Gunnar S]

Krängningshämmarna är tillverkade av en legering som endast medger viss flexibilitet. Om de vore gjorda av vanligt stål så skulle de smälla av till slut. Dessutom skulle resan komma att bli rätt omskakande.

All kunskap i metalurgi säger att det inte går att påföra material genom svetsning på fjäderstål. Detta är nämligen härdat till sin nuvarande form och om man glödgar en gång till så förstör man härdningen just på den punkten. Fjädern, eller hämmaren kommer att gå av - just i svetsen.

Köp en kränghämmarsats från KG istället. Eller hellre: Låt oss gå samman och göra en större beställning via klubben på "riktiga" kränghämmare från Ipd i USA. C:a 3500.- + frakt inom landet.

Fram kan du modda dit 2 hämmare om du använder 164ans häken. Har jag provat och bilen blir mycket fin på vägen.
Bärarmarna bak skiljer sig mellan 140 & 240 så jag är tveksam till om det över huvud taget går att få till. C-C måttet är, vad jag vet olika.

[Epsi]

Är fästena för 164 krängare "djupare"? på så vis att det får plats två krängare i en sådan U plåt?

Nu när jag var där idag igen (känns som jag bor där för tillfället) lade jag märke till att bak sitter de ju krängare på bilen med, dock är det ju en 74 så det är la en std 240 krängare då?

[Gunnar S]

Hänkena dök upp, när jag bodde på skroten eller huvudlagret... Jag antog då att de hörde hemma på en 164 fast jag kan ha fel. Näe, det var nog så. Passade i alla fall rakt av på 140:n. När det handlar om bakkrängarn så kan det ju vara nåt modelltypiskt för 74 års 164. För jag är säker på att 240 har annan fason på bärarmarna.
På bilderna med KG:s krängare ser inte jag nån skillnad på bakkrängarna mellan 140 & 160 serien. I så fall öppnar det sig möjligheter här.

[fretchi]

Som sagt kan du inte värma materialet särskilt mycket utan att härdningen förstörs.

Däremot kan man bygga en krängningshämmare av vanligt stål. Det gäller dock att man inte går över materialets sträckgräns vid maximal vridning av krängaren när man konstruerar den. Men för att räkna ut det måste man ju kunna lite hållfasthetslära...

Fjäderstål är alltså ganska "mjukt" i förhållande till sin styrka. Skulle man dimensionera en vanlig krängningshämmare skulle den till slut inte fjädra tillbaka helt och till slut, när den vridits fram och tillbaka nog mycket, vridas av.

[Gunnar S]

Istället för att ge sig ut på djupt vatten med svetsning och härdförluster som resultat, kan man kolla in lite alternativ.
http://www.lindskogengineering.se/
Detta är bara ett exempel och inte avsett som otillbörlig reklam.
Knivkrängarna kräver möjligen SFRO-besiktning men det gör säkerligen egna varianter också.

[Björn Persson]

Jo det var lite det jag misstänkte ang. att svetsa i materialet. Ska vi inte göra en form av lista då över vilka som kan vara intresserade? Alla här verkar ju hysa nått form av intresse av grövre krängningshämmare? Köpte själv en från IPD förra gången klubben beställde och den va grym.

[Epsi]

Personligen är jag mer inne på att skaffa mig en audi krängare. Finns en ifrån en ännu okänd bilmodell som är ca 24mm i diameter. Fick åka med en amazon med 140 framvagn och en sådan krängare, när man backade ner för trotoarkanten sjönk bilen i 3 steg, först ena hjulet bak, sen andra och tillsist hela framänden på en gång. Krängaren var så kraftig att ena framhjulet hölls kvar upp i luften. Gick å åka fort i den amazonen....

[fretchi]

Men var den så styv så verkar ju fjädrarna vara för klena i förhållande till krängaren. Har för mig att en bra tumregel är att krängningshämmaren ska ha halva fjäderns styvhet, ungefär.

Den måste ju ha haft en rejäl krängare bak också, annars hade ju hela bilen vickat istället för att hjulet hängde fritt i luften.

För övrigt är krängningshämmare enbart en komfortgrej. Precis samma väghållning kan uppnås med enbart fjädrar och stötdämpare .

[Epsi]

Men var den så styv så verkar ju fjädrarna vara för klena i förhållande till krängaren. Har för mig att en bra tumregel är att krängningshämmaren ska ha halva fjäderns styvhet, ungefär.

Den måste ju ha haft en rejäl krängare bak också, annars hade ju hela bilen vickat istället för att hjulet hängde fritt i luften.

För övrigt är krängningshämmare enbart en komfortgrej. Precis samma väghållning kan uppnås med enbart fjädrar och stötdämpare .

Nej bak sitter ingen krängare alls. Att den främre är för hård för vardagligt bruk kan jag dock hålla med om, men jäklar vad fint bilen låg på vägen i höga hastigheter! (b20 +turbo = 180kw på bakhjulen)

Var har du läst/hört att en krängare bara är komfort?! Så länge du inte kan skifta styvheten på fjädrarna under färd så är en krängningshämmare enda sättet att få ner båda hjulen i backen. Tex, kraftig högersväng med orginalfjäder men utan krängare: vänster fjäder kommer nästan bottna och höger hjul kommer ha ett så minimalt tryck emot marken att det inte är värt att nämna=inget grepp förutom på vänster fram (som förresten kommer få otroligt lite grepp pga std framvagnens hjulvinklar). Monterar vi istället tillräckligt hårda fjädrar för att hålla bilen i så att säga plant läge utan krängning där vi har ett vettigt marktryck på båda framhjulen kommer bilen börja "hoppa" på minsta ojämnhet och därvid förlora marktryck/grepp. Dessutom kommer bilen bli på tok för stötig för att man skulle vilja köra den.

En krängningshämmares uppgift är inte bara att lyfta upp innerhjulet, i vårt fall högerhjulet, och på så vis få bilen att falla ner på högersidan av tyngdkraften utan den skall även överföra högerhjulets fjäderkraft till vänsterhjulet. Detta dels för att öka vänsterhjulets marktryck men även att "trycka ut" hjulet varvid själva krängningen minskar.

[fretchi]

Bara krängare fram? Det borde ju ha gjort bilen ganska understyrd, så länge man inte viftar på baken med gaspedalen, vill säga .

Vad jag menade var att du kan uppnå precis samma styvhet i fjädringen genom att ha en högre fjäderkonstant på fjädrarna. Visst, den blir olidlig att köra med på gata, för där eftersträvar man ju i alla fall en hyfsad komfort. Om hjulen börjar studsa mot vägbanan har du en för klen stötdämpare jämfört med fjädern.

[Epsi]

Bara krängare fram? Det borde ju ha gjort bilen ganska understyrd, så länge man inte viftar på baken med gaspedalen, vill säga .

Vad jag menade var att du kan uppnå precis samma styvhet i fjädringen genom att ha en högre fjäderkonstant på fjädrarna. Visst, den blir olidlig att köra med på gata, för där eftersträvar man ju i alla fall en hyfsad komfort. Om hjulen börjar studsa mot vägbanan har du en för klen stötdämpare jämfört med fjädern.

Jo den var mer understyrd än den kunnat vara men det var ändå helt klart dugligt, Gick väldigt bra i svängarna. Jag var väldigt glad över "kurvhandtaget" i panelen iaf:P

Med ditt resonemang bör stcc bilarna köra utan krängare, vilket de inte gör...

Ponera att vi monterar en kraftigare stötdämpare för att "väga upp". Det blir i praktiken bara ännu hårdare fjädring. Just i ögonblicket hjulet når en upphöjning och alltså vill fjädra in så måste först fjäderns kraft övervinnas och även trögheten i stötdämparen. Detta medför att hela karrossen lyfter sig en smula innan fjädern börjar pressas ihop. När vi därefter når toppen på våran lilla ojämnhet kommer fjädern behöva pressa ner hjulet i backen igen, då är dels rörelseenergin i karrossen riktad delvis uppåt tills tyngdkraften drar ner den igen men stötdämparen "håller emot" med vilket ger oss ett lägre marktryck på hjulet.

Jag kan gå med på att du delvis kan ersätta krängningshämmaren i kraftiga kurvor, men då blir fjädring såpass hård att körning i mjuka kurvor utan speciellt mycket krängning eller bara på "plan" väg blir som att köra med helt stum fjädring. Livsfarligt med andra ord i hastigheter värda att nämna.

[fretchi]

STCC-bilar omfattas säkerligen av en hel bunt regler som inte tillåter hur omfattande modifikationer som helst.

Sedan kommer du inte ifrån faktumet att en fjäder är en fjäder. Om det så är en torsionsstav som krängningshämmaren eller en spiralfjäder. Den enda skillnaden är att krängningshämmaren inte påverkas av krafter i färdriktningen. När det gäller sidokrafter så gör den precis samma sak.

Givetvis skiljer det ju på hur du dimensionerar fjädrar och dämpare efter väglag och användningssätt. Men det gäller ju även krängningshämmare. Som komfortlösning väljer man då en svagare fjäder och en krängningshämmare som kompletterar. I och med att infjädring av bägge hjulen samtidigt inte påverkar krängaren så får man till viss del bättre komfort.

[Epsi]

STCC-bilar omfattas säkerligen av en hel bunt regler som inte tillåter hur omfattande modifikationer som helst.

Sedan kommer du inte ifrån faktumet att en fjäder är en fjäder. Om det så är en torsionsstav som krängningshämmaren eller en spiralfjäder. Den enda skillnaden är att krängningshämmaren inte påverkas av krafter i färdriktningen. När det gäller sidokrafter så gör den precis samma sak.

Givetvis skiljer det ju på hur du dimensionerar fjädrar och dämpare efter väglag och användningssätt. Men det gäller ju även krängningshämmare. Som komfortlösning väljer man då en svagare fjäder och en krängningshämmare som kompletterar. I och med att infjädring av bägge hjulen samtidigt inte påverkar krängaren så får man till viss del bättre komfort.

Vad du menar med att en krängningshämmare inte påverkas av sidokrafter eller krafter i färdriktningen begriper jag inte?

Det jag menar är att vid körning på väg rakt fram så vill du ha en förhållandevis mjuk fjäder jämfört med när du svänger kraftigt. Så länge du inte kan ha en fjäder/stötdämpare som under färd justerar sig själv så krävs en krängningshämmare för att föra över fjäderkraften ifrån det utfjädrade hjulet till det ihopptryckta.

Att man dimensionerar fjädrar/stötdämpare efter användningssätt och delvis väglag är ju vettigt, men att börja byta fjädrar beroende på om man ska åka i kurvor eller "rakt" fram?!