Det var en gång en lycklig Laura 1971. Hon hade just hämtat ut sin nya bil, en pärlgrå volvo 142L ifrån handlaren i hissingsbacka i göteborg. Bilen gav henne 1300 mils problemfritt ägande tack vare den 2 åriga Pvgarantin innan hon 1973 sålde bilen vidare till Bertil. Bertil var stolt över sin bil och utrustade den en månad efter inköpet med en ny bilradio som han köppte på sibas radio och vinyldisk. Desutom köpte han en överdragsklädsel som matschade bilens begie orginalinedning mycket väl. Tack vare den och gummimattan som var så lätt att torka av utgjorde bilen det närapå ultimata transportmedelet för Bertil med familj ända fram tills 2000 när Bertils fru tyvär gick bort och Bertil själv vid 89 års ålder ansåg sig vara för gammal för att manövrera den tungstyrda bilen. Dock fick den stå kvar i sitt kallgarage och användes av Bertils dotter när hon handlade åt honom en gång i veckan, bilen gick ju trots allt igenom besiktningen år efter år med bromsarna bak som enda anmärkning. En januarimorgon 2008 somnade tillslut Bertil in för sista gången i sitt hem 96 år gammal. Och där kunde Bertils gamla bil ha fått sluta sin livshistoria den med, ty döttrarna beslutade att skrota den gamla bilen som saknade allt det där en bil "måste" ha. Då bilen nu stått still i 3 månader och inte ville starta ringdes skrotens bilhämtare in, bilen drogs upp på flaket och spändes fast allt var klart för avfärd förutom en liten detalj, att skriva under ägarpapprerna. Tack vare att Bertils döttrar som även dom var i 65 årsåldern var såpas osäkra och kände att dom ville skriva ett riktigt köpekontrakt med skrotningsfirman dröjde det några minuter. Lyckligtvis var det precis i det ögonblicket grannpojken kom åkande förbi.
Det är jag som är grannpojken och jag tjatade mig till att få köpa loss bilen istället för att skicka bilen till skrot. Lyckligtvis är det pengar som styr både skrotgubbar och gamla tanter kan man ju säga så här i efterhand.. Skrotgubben lossade bilen ifrån flaket medans jag sprang och hämtade ett vettigt bilbatteri och vipps, efter att ha sugit fram lite soppa till förgasaren startade den på en gång.
Eftersom jag då hade varken fylt 18 eller hade körkort fick bilen stå still i två månader till innan sådana saker var avklarat. Under tiden passade jag på att lyfta på topplocket och sota ur det, mycket välbehövligt vill jag lova. Gjorde en service på den med med olja, filter, stift brytare, fördelarlock och rotor och ny rem sedan var den "klar".
Sedan kom körkortet och då var det högre prioritet på att köra än att meka vilket tillsammans med en oförsiktig körstil ledde till att bilen idag inte är speciellt mycket att hurra för se bilder nedan.
Det enda jag har gjort i reprationsväg var att byta ett bromsrör, fälgar och ett förgasarmembran i övrigt har jag som sagt bara kört, jämför bilderna på hur hög den var vid inköpet gentimot hur den är nu, det är samma fjädrar, bara lite mer utmattade....