Den gamle hunnförtin har alltså fungerat som ett slags läroprojekt för mig när det gäller plåt, svets mm...Det mesta är bytt, omän mycket kvar eftersom jag har en ovana att bara punkta dit plåt för att helsvetsa \"senare\"
Just nu är det området vid bakre kofångaren som blir ihoplappat med den blixtrande hastigheten av en plåtbit per helg...Sen när det blir klart är det hjulhus och förarsidans rambalk som gäller + lite mer diverse som måste svetsas klart. SEN får vi se vad som händer, klar har jag gett mig f*n på att den ska bli iaf. Mattsvart blir den nog också så att det amatörmässiga plåtjobbet inte syns så mycket
Och nu undrar säkert en del varför någon lägger ner så mycket tid och energi på en uppfrätt gammel 142...Det vet jag faktiskt inte. Det jag däremot vet är att jag har lärt mig otroligt mycket efter alla timmar av rostlagning
Det var väl allt...Trevligt forum förresten.
har haft en 73a för tio år sen
T.ex dålig passform här och där som kräver en massa tidsförödande och frustrerande loppande med svetsen för att det skall bli bra. Hade ju sluppit sånt tråkgöra om man hade varit smart nog att lägga ner lite extra tid på passform 
...
