av Gunnar S » 2008-06-20 16:55
För att förklara kondensatorns funktion och betydelse i ett elektriskt system har jag saxat lite ur vad andra skrivit i ämnet. Jag kunde nämligen inte säga det bättre själv.
I elnätet och i instrument, som använder batterier, alstras elenergin i takt med att den förbrukas och därför är elenergins lagring från vardagslivet inte lika bekant som värmets eller den mekaniska energins lagring. Med en kondensator kan man lagra elenergi. Då kondensatorn kopplas t.ex. till ett batteri, går det en ström genom kondensatorn. Samtidigt börjar kondensatorns spänning att stiga, tills den når samma spänning som batteriets. I detta skede upphör strömmen att flyta. Då en uppladdad kondensator kopplas till en strömkrets, laddas kondensatorn ur och en ström flyter för en stund genom kretsen. I kopplingen som bilden visar lyser lampan, då kondensatorn urladdas. Detta kräver en kondensator med mycket stor uppladdningsförmåga (kapacitans).Alla vet att det bildas en gnista när man kopplar in en elektrisk sak. Det gnistrar o sprakar när man skall koppla starkablar etc.
Ari Hämäläinen Helsingfors universitet 2004
Även när brytarspetsarna skall koppla in o ur tändspolens primärlindning kommer det att bli gnistor, dvs gnistor på 12/24Volten på själva brytarna. Detta kommer efter ett tag att bränna kontaktytorna. Men fel som följd.
Nu är det så att olika saker som man kopplar in ger olika stora gnistor. En lampa gnistrar inte så mycket, den liknar ett motstånd.
När man kopplar in en spole sker en massa saker i spolen och strömmen liksom slår tillbaka, det bildas inte bara en gnista från sekundärlindningen. Det bli även en gnista på primärsidan som är större än om det vore en lampa. Man säger att spolen är en induktiv belastning. Lampor är resistiva belastningar. En induktiv belastning är även relän och vissa motorer etc. de som har spolar i sig.
Det finns laster, som är kapacitiva, dvs som beter sig som en kondensator vid till o från slag av ström. De är kapacitiva laster. Ett exempel på en kapacitiv last är radion, elektronikboxen (nya bilar)
Men nu är det så att man kan få en induktiv last att neutraliseras genom att ha en kondensator.
Så spole plus kondensator blir en resistiv belastning.
Dvs brytarspetsarna slipper hantera så stora gnistor o håller länge.
En trasig kondensator kommer att resultera i brända brytare.
Tändsystemet i Valpen och äldre bilar. Någon som kallar sig Roy 04 04 23
En kondensator kan vara på väg att ge upp men fungerar ibland lite bättre. Symtomen som uppträder påminner om ett dåligt förgasarmembran. Har varit med om detta själv.
Avluftningen är helt enkelt möjligheten för luft att strömma in i tanken, i takt med att bensinen pumpas iväg till motorn. Via en slang som går parallellt med tankpåfyllningsröret förhindras att tanken sugs ihop. Jag uttryckte mig lite slarvigt i mitt förra svar. När du säger att det inte pyser eller låter så ligger inte felet där.
Bränslefilter borde du hitta på närmsta bensinmack. Prisläge 20.-
Jag tror inte du kommer att hitta en bensinpump med inbyggt filter till din B20 utan det är en mekanisk pump av diafragmatyp (membran). Filtret monterar du på bränsleledningen, innan förgasarn.
Ovanpå bensintanken, i skuffen, ser du en rund anslutning med en sladd. Den runda mojängen är locket på tankarmaturen, som mäter mängden bensin i tanken. Den sitter skruvad i tanken och kan vridas loss med två korslagda mejslar. Koppla från strömmen först. En flottör påverkas av bränslemängden och ett stift \"leker\" upp å ner över en fin kopparlindning. Därigenom förändras Ohm-talet och ett utslag ges på tankmätaren. Efter snart 40 år och tusentals mil är dock ofta lindningen eller \"reostaten\" så sliten att bränslemängden kan vara svår att avläsa. Har man lite tur finns det bättre begagnade på skroten. Cirka 700 spänn annars hos te x. CVI.
Notera bara att det kom en ny version vid c:a '71 med annan diameter på anslutningen.
God fortsättning!
Medlem nr: 624